Inställd Rotarylunch – fredagen den 27 mars 2020

Inställda Rotaryluncher fredagen den 20 och 27 mars 2020

Se en förklaring om varför på presidentens sida här.

Frågan om Afghanistan och de många afghanska flyktingarna blev aktuell i samband med ”flyktingkrisen” år 2015. Det året kom totalt 41 500 afghanska medborgare till Sverige och sökte asyl, av dem 23 500 ensamkommande barn. Därefter har ytterligare 5 500 afghaner sökt asyl i Sverige.

Sedan dess har sammanlagt 22 500 afghaner fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige (16 000 har fått asyl och 6 500 ungdomar har fått tillfälligt uppehållstillstånd genom ”gymnasielagen”). Endast drygt 1000 personer har faktiskt utvisats till Afghanistan, frivilligt eller med tvång. Ungefär lika många har flytt vidare till andra länder, bland annat Frankrike, där man ser annorlunda på möjligheten till internflykt i Afghanistan.

Uppskattningsvis 20 000 afghanska medborgare befinner sig i Sverige i väntan på omprövning, för att Afghanistan inte tar emot dem eller helt enkelt för att de föredrar att leva på gatan i Sverige framför att göra det i Kabul. Att detta är ett stort humanitärt och samhälleligt problem är de flesta överens om, även om man inte är överens om hur problemet kan lösas.

Källa:
https://www.sida.se/
Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! FB grupp.

Rörelsen ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!” har under snart tre års tid satt oss in i frågor som rör det afghanska samhället och de svenska lagar och bestämmelser som rör de asylsökande. Rörelsen har skrivit ett antal artiklar om ämnet i dags- och specialpress och arrangerade hösten 2018 den internationella konferensen “How safe is Afghanistan? “.

Säkerhetsläget i Afghanistan
Ett flertal FN-organ och andra internationella organisationer rapporterar att våldet i Afghanistan är mycket omfattande och till stor del drabbar civila. I samband med fredssamtalen mellan talibanerna och USA samt inför presidentvalet 28 september har våldet trappats upp. Sveriges migrationsverk gör dock bedömningen att det fortfarande är möjligt att utvisa människor till Afghanistan och hänvisa dem till internflykt, om deras egna hemtrakter anses för farliga.

Asyllagstiftningen och asylprocessen i Sverige.
Rätten till asyl styrs av den lag som antogs 2016 och som då kallades tillfällig men som sedan har förlängts, trots att tunga remissinstanser (däribland Migrationsverket) avrådde från detta. För de ensamkommande ungdomarna avgörs möjligheterna av de medicinska åldersbestämningar som har fått hård kritik för att vara ovetenskapliga, och av den ”gymnasielag” som antogs i juni 2018 och som har visat sig både godtycklig och svårtolkad.